kri-s-tall

Orkeslös när göromålslistan tränger sig på, påträngande fort går tiden. Jag räknar mina timmar men de försvinner likväl för att:
jag inte kan ta ansvar. Eller är ett offer för min generation. Sekundär alkohol blir keton, vinter blir till vår, och sommar och höst. Ge utlopp för kontra leverera, skapa eller prestera. Kanske det som är värt något när ingen ser är det som faktiskt har värde. Jag målar lätt upp med breda penslar, visioner bortsprungna med allmängiltiga formuleringar som skriver på näsan och ger förmäten efterklang. Så här är det. Punkt. Krångliga tankar och ord men inte tillräckligt flyktigt formulerat, inte unik nog om någon kan följa med i tankegången. Va bäst eller lägga av, öh gere då, det tysta inbitna mönstret.
Öste omtänksamhet på en gammal tant för att jag längtar efter Guds rike på jorden. Det ni.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0