Hey I made it
Har försatt mig i en knipa. Nu är klockan 22.00 igen men jag har fortfarande 50 sidor kvar på Flickan som lekte med elden. (Nej, jag har inte läst den förrän nu, började men slutade igen där nån gång i åttan, tycker dock det är lite pinsamt att det här inte blivit av förrän nu. Nog med ursäkter!) Vet ju att det kommer bli så att jag läser ut den ikväll men jag behöver ju sova. Allt som oftast inga åtta timmar för mig inte. Det är som det är.
Idag har varit en bra dag trots lite stressigheter. Jag gillar att spela gitarr, att läsa och tror nog jag kan gilla skolan också när jag känner att jag håller jämna steg med pressen. Läs: helst ligger lite före.
Underbara, underbara Clara. Blir alldeles pirrig och varm av hennes bilder av hösten och vintern!
Sånt där man absorberas av är kul. Man glömmer tiden, går in helt i existensen, det man har för händer. Händer mig t.ex. under fysikprov. Jag vet, jag är stöööörd.
*
Satt på bussen och bjussade på satsuma. Fruktansvärt massa frukt, folk gick förbi, det fick förbli folktomt i mitt hav av orange. Orkade inte hålla taget så hela lagret hälldes ut i lokaltrafiken, värsta moralpaniken. Fruktlöst att slösa med naturtillgångar på bussmittgångar i septemberljuset. Det blev en smet i gruset.
My soft return
Sitter här en gråmulen lördagsmorgon och lyssnar på ett åtta år (!) gammalt album av Melody Club. Nötte det när jag var vad, typ nio kanske? Konstigt att det fortfarande är lite bra. Man kanske har kvar lite av sin gamla person, hur mycket man än ändras, mognar. Eventuellt frågetecken på det sista i mitt fall. Något annat som är bra att lyssna på är soundtracket till Braveheart. Livet borde komma med soundtrack. Fatta vilken känsla.
Konstaterar nöjt att nästan mer än halva min garderob är second hand nu. Stolt över att jag är snål och inte vill göra av med pengar. Stolt över att jag går omkring i gamla tanters avlagda plagg. Lättare att slösa när det går till RK, PMU, RB eller LH.
Det finns så många sköna människor. Som man aldrig fäster tillräckligt mycket uppmärksamhet vid. Om man tänker på hur mycket en människa är, var ut en av oss med känslor, minnen, tankar, platser, upplevelser och erfarenheter som bara vi gjort, sett och haft. Då borde ju var och en utav oss vara värd all min tid och uppmärksamhet. Så många som är inspirerande och skitbra. Kan ju också väcka den där naggande avundsjukan, kanske inte missunsamhet men i alla fall tanken att "Jag skulle också vilja vara lite mer så där". Man kan förändra sitt eget liv, göra allt man kan, allt man känner för, våga prova. Men anledningen till att just du är du är ju inte att du ska vara som Alice, Brutus, Christina eller Danne. Inse sina egna begränsningar och leva för att bejaka sin egen väg, ta vara på sina platser, minnen, möjligheter änd you nejm it. Låter otroligt egoistiskt nu när jag läser igenom det förresten. Jag ångrar mig: Ta vara på människorna runt omkring dig helt enkelt.
Usch vad jag raljerar. Ska strax iväg på årets sista fotbollsmatch, skulle hellre springa en mil men ska bita i det sura äpplet och akta mig för att bita i gräset. Beat it!
112
Erhm. För att klara det här lite snabbt: Det är valdag idag, Sd kommer in i riksdagen och den svenska enfalden skrämmer mig så att jag blir arg och får ont i magen. Bryr mig knappt vem som vinner. Alliansen kan gärna få egen majoritet bara för att. Och rucka gärna lite på den socialdemokratiska självgodheten här i närtrakten.
Annars har jag haft en fin helg. Varifrån får folk sin energi är dock en fråga på min hjärna. Ska man bli pigg av att sova eller hur var tanken från början? Kanske dags att byta ut frukostflingorna mot super-extra-orka-med-allt-och-var-en-super-människa-piller. Fast justja, det är väl det som kallas doping?
*
LÄXOR JAG HATAR: dom där man måste ta med hem. Som surrar runt huvudet som en elak bisvärm. "Gör mig, gör mig, lata människa" haha suck xD Bara att slå spiken i kistan för att se om det tar skruv. Badampam krasch.. Eller så inte.
Mercy mercy
Har ni tänkt på det här med rävar? Hur kan dom vara så ständigt förekommande i alla böcker när man nästan aldrig ser dom? Den där rödaktiga pälsen och spetsiga nosen. Både läskiga och lustiga. Regn och mörkt och höstrusk där ute, nu blir det så mysigt att sitta inne. Skulle nästan vara ännu mysigare om vi hade ett tjugotal rävar där ute på gården. Spännande, vi skulle sitta säkra här inne och mysa för rävarna skulle inte komma åt oss. Nä, jag tänkte mest bara att räv var ett roligt ord, erkänner att det var så det började.
Har ni tänkt på det här med livet? Dom beskriver det så bra i alla böcker, där finns det närvarande och pulserande, men i verkligheten är det så svårt att fånga. Varför då? Att leva i visionen, sätta in den i ögonblicket. Inte lätt. För att ta ett exempel; julen. Man längtar efter den, den där tända-ljus-med-lussebak-och-tipp-tapp-känslan. Men kan man känna att nu, just nu är den här? Fredagar är sköna för man känner att man har helgen framför sig osv. En fråga om att bryta sig ut eller in. Man vill inte sitta instängd och tro att man myser framför datorn medan livet dansar runt majstången ute på gården där nånstans i framtiden. Nä, jag hann bara inte med den här veckan heller, det var så den här tanken började.
*
Tips: Ge någon en bensintank i födelsedagspresent med repliken: "Jag tänkte ge dig en bil men det är tanken som räknas".
mors lilla lathund
Yä, jag är en kool bloggare som inte har bloggat sen skolan började. Sitter nu och hostar och jag vet inte vad. Har läxa att kirra, har inte kommit in i det där än. Sparar allt till söndagens sista droppe. Cläver säger jag bara. Det finns ju så mycket annat roligt att göra i livet! Hej
